Logga in

Förslag till nya miljömål för EU

Till slut kom det då - EU-kommissionens förslag till nya energi- och klimatmål. Den 22 januari gick kommissionen ut med ett pressmeddelande med rubriken: Klimat- och energimål som ska uppnås till 2030 för en konkurrenskraftig, säker och koldioxidsnål EU-ekonomi. Målen kommer att påverka energi- och klimatpolitiken inom EU under många år framöver.

Diskussionen innan har handlat om vilket som är bäst, att bara ha ett mål för koldioxid eller om vi ska ha fler mål som exempelvis andel förnybar energi eller energieffektivisering. Vad är det då som föreslås? Förslaget sträcker sig till 2030 och de viktigaste delarna är:

  • Ett bindande mål för minskning av utsläppen av växthusgaser. Utsläppen av CO2 ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Detta ska uteslutande uppnås genom inhemska åtgärder.
  • Ett bindande EU-mål för förnybar energi. 2030 ska förnybar energi utgöra 27 procent av den totala energianvändningen. Det kommer dock inte att översättas till nationella mål genom EU-lagstiftning. Medlemsländerna ska själva upprätta nationella planer som dock ska utformas enligt riktlinjer från kommissionen och enligt en gemensam metod.
  • När det gäller energieffektiviseringens roll i 2030-ramen skriver kommissionen att man ska utreda vidare hur målet kring energieffektivitet ska utformas i samband med översynen av energieffektivitetsdirektivet, som kommer att avslutas senare i år.
  • En reform av EU:s system för handel med utsläppsrätter föreslås också. Enligt det förslaget ska en så kallad marknadsstabilitetsreserv inrättas när nästa handelsperiod inleds 2021. En marknadsstabiliseringsreserv ska bland annat hantera överskottet av utsläppsrätter som byggts upp under senare år. Nyligen fattades också ett beslut om att skjuta upp utauktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter till 2019 - 2020. Reserven kommer helt att drivas enligt förutbestämda regler som inte lämnar något utrymme för kommissionen eller medlemsstaterna att göra egna tolkningar i samband med genomförandet.

De här förslagen är ett uttryck för EU:s mer långsiktiga mål att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivå.

Baserat på detta förslag följer nu förhandlingar mellan medlemsstaterna och med Europaparlamentet. Nästa steg i processen är att Europeiska rådet, det vill säga medlemsländernas statsministrar, väntas behandla förslaget vid sitt vårmöte den 20–21 mars. Men redan hörs röster om att beslutet troligen skjuts upp och behandlas först på nästkommande möte i juni. Det är viktigt att hålla högt tempo i förhandlingarna. Inför FN:s klimatmöte i Paris ska alla länder redovisa sina klimatmål och EU har en nyckelroll som blir svår att spela om vi inte lyckas komma överens internt.

Heat Coalition är en samling av 11 organisationer med starka intressen inom värme och kyla, där ingår stora fastighetsägarorganisationer, leverantörer av värme- och kylalösningar inklusive fjärrvärmebranschens europeiska organisation, Euroheat & Power. De har i ett gemensamt ställningstagande uttryckt att EU:s energipolitiska mål saknar trovärdighet när man bortser från värme och kyla. Värme- och kylasektorn står trots allt för den största andelen av energins slutanvändning i EU - över 45 procent. Det kan jämföras med el som står för 20 procent, transportsektorn som står för 26 procent och 9 procent som är övrig användning.

Det är inte enkelt att förutsäga hur detta kommer att påverka fjärrvärmen i Sverige, det kommer att avgöras under resans gång av hur direktiven utformas och hur handlingsplanerna utformas. Men man kan se att beslutsfattarna inom EU återigen negligerat värmen och kylans roll i energisystemet.

Skicka till

Tipsa en vän om denna sida

Sidinformation