Logga in

Om fjärrkyla

Fjärrkylan bygger på samma smarta idé som fjärrvärmen – att det är bättre att låta en central, miljöanpassad anläggning göra jobbet, i stället för att ha många små kylanläggningar och luftkonditioneringsaggregat som kanske bullrar, droppar, slukar el, stjäl utrymme och kräver underhåll.

Behovet av kyla växer. På ett sjukhus kan en behaglig inomhustemperatur vara livsavgörande. Men kylbehovet ökar också i hem och på arbetsplatser. Moderna kontor innehåller många värmealstrande datorer, kopiatorer och annan teknisk utrustning. Maskinvara i datorrum och serverhallar måste ha konstant kylning för att överhuvudtaget fungera. Detsamma gäller för många tillverkningsprocesser inom industrin.

Bra miljöval

Fjärrkyla bygger i grunden på samma distributionsteknik som fjärrvärme. Kyla kan produceras med hjälp av flera olika tekniker. Värmeenergin i fjärrvärmen kan till exempel användas i absorptionskylmaskiner och som sorptiv kyla (luftburen). Även så kallad frikyla kan användas. Då används vatten från exempelvis sjöar i separata system för kallvatten.

Det finns många olika sätt att framställa fjärrkyla, men en sak har de gemensamt – miljöpåverkan och energiförbrukning är minimal jämfört med kylning med hjälp av lokala kylanläggningar. Fjärrkyleanläggningen drivs mer effektivt och professionellt, ofta med biobränslen och andra drivmedel som inte bidrar till växthuseffekten. För samhället som helhet har fjärrkylan stora miljöfördelar och bidrar till att hushålla med naturens resurser.

Fjärrkylan växer

Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag räknar med kraftigt ökade leveranser av fjärrkyla till år 2015, från dagens nivå på nära 0,9 TWh till drygt 1,3 TWh år 2015. Ökningen beror både på att fler företag räknar med att leverera fjärrkyla, 28 procent av företagen tror att de säljer fjärrkyla år 2015 mot 22 procent år 2007, och på att vissa företag bygger ut sina nät för dessa leveranser.

Skicka till

Tipsa en vän om denna sida

Sidinformation