Ändra Boverkets byggregler
Effektiv uppvärmning ger minskad energianvändning
Uppvärmning och varmvatten står för ungefär 60 procent av energianvändningen i bostads- och servicesektorn. Den i sin tur gör av med ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Därför diskuteras det intensivt hur man kan effektivisera uppvärmningen för att minska energianvändningen.
När energianvändningen ska minska är det viktigt att byggnadens energibehov minskar, till exempel genom isolering eller tätare fönster. Boverkets byggregler för nybyggnation har istället fokus på hur många köpta kilowattimmar den enskilda byggnaden använder och hur man ska minska dem.
Det gör att fjärrvärme och andra gemensamma lösningar missgynnas, i jämförelse med till exempel en värmepumpslösning i den enskilda byggnaden. Det i sin tur riskerar att öka både elanvändningen och effektbehovet kalla dagar, samtidigt som fjärrvärme som tar tillvara energi som annars går till spillo – till exempel från industrier, skogsrester och avfallsförbränning – väljs bort. Det gör inte att Sveriges totala energianvändning minskar.
Många kommuner och sammanslutningar för miljömärkning av byggnader vill vara offensiva och skärpa kraven på effektivisering. Det är bra. För även om fjärrvärme i sig är ett sätt att energieffektivisera, genom att den använder resurser som annars går till spillo, gör ett minskat behov att värmen räcker till fler. Eller att den kan användas till annat, till exempel industriprocesser som kräver värme eller fjärrvärmedrivna vitvaror.
Det som är viktigt när man ska energieffektivisera är att de åtgärder som görs i ett hus också sparar energiresurser totalt sett. En lösning som lokalt ser bra ut för miljön kan innebära det helt motsatta och snarare motverka Sveriges och EU:s målsättning att hushålla med våra resurser och minska utsläppen. Boverkets byggregler med begreppet ”köpt energi” är ett sådant exempel.